När verkligheten löper ikapp
2011-06-11 02:55:44 ur ArkivetDet är nu officiellt bekräftat att jag ska få bära ett par glajjor framöver. Släntrade in på en synundersökning igår och fick resultatet 0,3 (vilket alltså betyder att jag ser klart en halvmeter framför mig innan det blir suddigt och det tyder på komplikationer). Så på måndag ska jag alltså återkomma för en närmare undersökning samt bestämma färg och form på mina nya reservögon. Jag ser fram emot det - dels för att glasögon är snyggt och för att jag skulle kunna gröpa ur någon annans ögon i utbyte mot mina egna för att se normalt.
Annars fullkomligen råder jag avsky att det är så varmt att man skulle vilja klippa sönder byxorna och slunga de resterande kvarblivorna i Stångån. Jag har suttit inne likt ett kolli de senaste dagarna och det tropiska, äckliga vädret kom som en chock. Har inte hunnit damma av bordsfläkten ännu, men det måste helt enkelt bli gjort för annars kan man tro att någon har dött här uppe.
Förövrigt ska jag rida en god väns fjordingar på söndag, rida än mer på tisdag följt av en tvåtimmars uteritt i närliggande bygd nästkommande onsdag. Det osar förväntan ända upp till Norrland! Får hoppas att det kan te sig, jag menar - allt behöver jag ju inte ha otur i..?
Hur som haver: halva käften är bedövad förresten, och halva charmen ligger i att jag kan skylla på vädret även denna gång. Har munblåsor och svullet tandkött vilket jag alltid fått när det blivit för varmt om de gångna somrarna, ack sådan karma!
Att sedan blogginspirationen är så låg att den sjunker under land är förtretligt men det är tyvärr något ni får ha överseende med, jag mår inte vidare bra eller så utan är mest likgiltig och mitt skrivande printas ut med block och penna like in the good old times just nu.
Annars fullkomligen råder jag avsky att det är så varmt att man skulle vilja klippa sönder byxorna och slunga de resterande kvarblivorna i Stångån. Jag har suttit inne likt ett kolli de senaste dagarna och det tropiska, äckliga vädret kom som en chock. Har inte hunnit damma av bordsfläkten ännu, men det måste helt enkelt bli gjort för annars kan man tro att någon har dött här uppe.
Förövrigt ska jag rida en god väns fjordingar på söndag, rida än mer på tisdag följt av en tvåtimmars uteritt i närliggande bygd nästkommande onsdag. Det osar förväntan ända upp till Norrland! Får hoppas att det kan te sig, jag menar - allt behöver jag ju inte ha otur i..?
Hur som haver: halva käften är bedövad förresten, och halva charmen ligger i att jag kan skylla på vädret även denna gång. Har munblåsor och svullet tandkött vilket jag alltid fått när det blivit för varmt om de gångna somrarna, ack sådan karma!
Att sedan blogginspirationen är så låg att den sjunker under land är förtretligt men det är tyvärr något ni får ha överseende med, jag mår inte vidare bra eller så utan är mest likgiltig och mitt skrivande printas ut med block och penna like in the good old times just nu.

0 e-bowed letters
Trackback